Kontakt
Vid senaste årsmötet valdes Ove Persson till ny ordförande.
Kontaktuppgift
Ove Persson
Krabbehallsvägen 4
Mobil: 070 2319411
Om föreningen
En av föreningarna på Sturkö är Sturkö åboars samfällighetsförening, oftast bara kallad ”åboarna”. Det är en mycket gammal sammanslutning, som bildades när storskiftet genomfördes under 1790-talet. Storskiftet innebar att bondgårdarnas många små ägor lades samman till större och färre skiften. En del områden avsattes för gemensamt – dvs samfällt – bruk för Sturkös bönder t ex som sand- eller lertag. Även några öar och holmar söder om Sturkö kom att bli samfällda för bönderna. I dokument från 1920-talet kallar man sig: ”Sturkö hemmansegare; utom Sanda”. Därefter blir det allt vanligare att man kallar sig ”Sturkö åboar”.
Enligt sina stadgar ska Sturkö Åboars samfällighetsförening:
” förvalta marksamfälligheter bildade vid storskiftet på Sturkö i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål, eller enligt den hävd som utbildats under årens lopp eller sådana verksamheter som årsmötet beslutar om”.
Idag består dessa samfälligheter av öarna Arnö, Flötsen, Hyllingaskär, Horsaskär, Moxholm, Oxholm, Flakaskär samt några mindre områden (strandplaner) i Frändatorp, Bredavik, Långanabben, Stensvik. I samfälligheterna ingår också fiskevatten. Tidigare har rätten till not- och snörpvadsfiske arrenderats ut, något som numera upphört.
Historia om Sturkö Åboar
Fram till 1989 saknade Sturkö åboar formella skriftliga regler för sin verksamhet. Man samman-trädde några gånger om året under ledning av kassören som med tiden också kallades ordförande. Kassören och två revisorer valdes på det tradtionella ”3:e dagsjulmötet”. Förslag att formalisera föreningen förekom och på 1950-talet valde man ordförande och styrelse på årsstämman, men fortfarande verkade man utan stadgar. År 1989 omvandlades Sturkö åboar till Sturkö Åboars samfällighetsförening med stadgar enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. Härmed blev ansvar och befogenheter samt arbetsformer reglerade med en styrelse ansvarig inför årstämman.
1920- och 1930-talen
En titt i Åboarnas protokoll från 1920- och 1930-talen visar att det inte bara handlade om uthyrning av jakt och bete utan också rörde tvister mellan enskilda hemmansägare och åboarna ifråga om gränsdragning m m. Tvister som kunde föras till domstol och pågå i flera år. Inte heller tvekade man att ta en tvist med Domkapitlet i Lund för att få vad man ansåg vara sin rätt till det s k lönebostället för församlingens komminister. I protokollet skrev man:
”Beslutades enhälligt att hos Kungl Majts och dess Ecklisiastik-departement samt eventuellt hos Konungen överklaga Kungl Majts Befallningshavandes i Karlskrona och Domkapetlets i Lund utslag af den 25 april 1923 angående Sturkös hemmansägares rätt till ett jordområde motsvarande 1/8 dels mantal som hittils disponerats af Domkapetlet i Lund och dess prästeliga tjänsteinnehavare härstädes.”
Detta försök att utvidga sina samfälligheter misslyckades och området stannade hos kyrkan, men är ett bra exempel på hur man vårdade sig om sina gemensamma intressen.
Ibland kunde man uttrycka sig drastiskt och tydligt. Som t ex när en medlem hävdar att revisorerna gjort ett misstag i revisionsberättelsen. Efter att denna än en gång redovisats ”högt och tydligt” och mötet funnit allt korrekt formulerar sig ordföranden i protokollet: ”varför (NN) förödmjukad fick draga sig tillbaka och erkänna sin oförmåga att förstå dyl dokument”.
I handlingarna finns också protokoll och dokument om att bilda fiskevårdsområde, något som tidigare har engagerat åboarna. Två försök har gjorts ett på 1950-talet och ett på 1980-talet. I båda fallen var åboarna splittrade i frågan och något fiskevårdsomåde kom inte till stånd.